Så nära som det går, fast ne....

Ni ska veta hur sjukt det känns för mig just nu. Jag har allvarligt inget tålamod kvar, nu vill jag att det ska bli vecka 38 (det är så graviditeten räknas som fullgången och bebisen kan komma när som helst) så vill jag att han ska komma bums.
Han är så nära mig som det går, han är tillomed I MIN MAGE! Men endå hur långt bort som helst! Är det inte sjukt egentligen?
Lilla, lilla Ärtan, vi allihopa längtar nå otroligt efter dig nu.


KOMMENTARER


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress: (om du har)


Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P



Trackback