3 månadersspruta

Idag så har jag och Elvin varit till skolan, pratat lite med min mentor osv. Sedan så blev det iväg till BVC för den hemska 3 månaderssprutan. Eftersom Daniel var i skolan och jag själv är grymt rädd för nålar så fick min mamma,  Elvins mormor följa med och hålla i Elvin när han fick sprutorna. Jag var verkligen skitnervös innan, kändes som att det var jag själv som skulle få spruta. Iallafall, det gick förvånansvärt bra, han skrek till lite sen blev det bra. Dock så verkar han vara hängig nu så han fick en alvedon. Plutten <3
Efter BVC så åkte vi och handlade lit enödväntiga saker till dopet som servetter, saker till tårtorna, dricka, godis till barnen och annat smått och gott.
Och för att jag är stressad och inte har så mycket annat att bjuda på så bjuder på på en bild från arkivet: En gravid Agnes!

 

Bilder från kejsarsnittet

Okej, jag kan inte fatta att jag visar dessa, jag själv tycker att dom är hur jobbiga som helst att titta på, sjukt känsligt. Men kanske känns bättre sen?
Bild 1: Lyckligt ovetande om vad som inom en snar framtid ska ske. Var vid det här laget säker på att få åka hem igen.
Bild 2: De kom in och satte emla (bedövningssalva) på handen "utifall att" som jag fick till svar, Började på att bli orollig här.
Bild 3: Här har jag kommit in i operationssalen och är i chock, men lyckas iallafall ge kameran en "tummen upp"
Bild 4: På uppvaket, första gången jag har min älskade Elvin på bröstet, helt sjuk känsla, helt underbart.

Jag har MYCKET bättre bilder men de tänker jag ALDRIG dela miéd mig utav. Bara dessa är på gränsen till för personliga enl mig.

Så jäkla jobbigt.

Sitter med Elvin i famnen och tittar på sjukhuset på tv:n. men snart slår jag av, det går inte.... Först var det en vaginal förlossning då började jag gråta för att jag aldrig fick vara med om det! Sen började jag gråta när hon fick upp barnet på bröstet, finns inget vackrare.
Lite senare i programmet var det en tjej som fick göra akut kejsarsnitt, då jäklar gjorde dety ont i hela mig! Ma hörde rädslan i tjejens röst, hur förvirrad hon var, jag kände igen mig så jäkla mycket och alla bilder och känslor från mitt snitt kom upp igen. Men det gick över till glädjetårar igen när även hon fick se sitt barn. 

Även fast den stunden Elvin kom var den bästa i hela mitt liv så vill jag nästan förtränga just snittet och allt före, det är sjukt känsligt för mig, det var otroligt jäkla omtumlande. Jag hann inte ens få känna hur en värk kändes. Jag hann inte ens tänka "snart blir jag mamma".

Men jag är glad att själva snittet gick så bra det kunde och att min älskade son mådde bra från första stund.

Arg!

Titta vad min pappa hittade igår! Någon har målat sin folkracebil exakt lika som jag brukar måla mina! FAN VAD LESS JAG BLIR :'( Skulle skaffat patent på det ju.. JA jag är egoistisk och INGEN får härma det! Speciellt inte på en Saab! USCH!
Foto
 

En månad sedan redan

Dessa bilder är tagna på BF dagen den 29:e maj för exakt en månad sedan.
Svårt att fatta nu att jag haft så stor mage och att Elvin legat där inne! Helt otroligt, och tänk att det REDAN gått en månad sedan jag var beräknad att få en son. Om två dagar är Elvin en månad, herregud!

Magen efter snittet

Min mage har dragit ihop sig mycket bättre och snabbare än förväntat, bara lite kvar! Kanske en fördel där att jag är ung? Jag har redan tappat gravidkilona också, skönt, eller okej det är ca 2-4 kg kvar men jag tänker att det bjuder jag på, mina tuttar väger ju faktiskt en hel del nu..
Men naveln känner jag mig lite missnöjd med. Den blev totalförstörd, jävla dryga skitunge jag va där när jag var 14 och ABSOLUT skulle ha den där värdelösa navelpiercingen...
Men när försvinner hormonranden?

Lista, om graviditeten, förlossning.

Graviditeten
Vilka var dina favoritkläder? Gravidjeansen och den svartvit prickiga gravidtröjan, SKÖNT.

Vad var din/dina favoriträtter? Pasta, McDonalds.
Vad var din/dina favoritdryck? Loka och MER jordgubb
Vad tyckte du inte om? Tacos
Var det någon favoriträtt som ändrades? Njae det där med donken...
Vad var du mest sugen på? Det gick i perioder men det som höll i sig längst var isbitar haha...
Hade du halsbränna? Lite grann, men med en novalucid var prolemet ur världen.
Hade du foglossning? Ja, fast inte så mycket.
Hade du sammandragningar? Ja, halva grav otroligt mycket!!!
Mådde du illa? Inte så pass mycket att jag kan klaga :) kräktes aldrig.
Vilken sovställning var bäst? Höger sidamed massa kuddar upp pallade runt.
När var din BF-dag? 29 maj 2012.
Gick du över tiden? Han kom den 31 maj.
Hur mycket gick du upp i vikt? Vet inte exakt då jag pendlade mycket i vikt innan graviditeten. Men det var inte så mycket...
Hade du mycket vätska i kroppen? Ne, pyttelite i fötterna mot slutet men inget att klaga över.
Hur var ditt psyke? Det beror på vad som menas med det... Jag var orolig för ALLT!
Gnällde/klagade du? Jag kallar det att vara medveten om sin situation.
Vad trodde du det var för kön? Tjej
Visste du vad det var för kön? Ja, vi tog reda på det och jag hade så fel!
Hur låg ditt SF-mått? Exakt på kurvan.
Var du rädd för något? Allt! Exakt ALLT!
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Att det skulle gå snabbt och att allt förlöpte bra.
Hur ser du på graviditeten idag? Både bra och pest, Under graviditeten så tänkte jag hela tiden "Aldrig fler barn" men idag så skulle jag kunna tänka mig en till om ungefär 5 år.

Förlossningen

När började din förlossning? Den hann inte starta.
Hur började den? Hann aldrig starta...
När åkte du/ni in till förlossningen? ca 11 på kvällen tror jag... Inte säker, ska be om förlossningsjournal...
Varför? För att Ärtan inte hade rört sig lika mycket som vanligt under dagen.
Vem/vilka åkte du in med? Med Daniel så klart och mamma.
Fick du/ni åka hem igen? Nej, fast jag trodde verkligen det, var ju fasen stensäker på det.
Vilket sjukhus skedde förlossningen på? Gävle sjukhus
Hur mycket var du öppen när ni kom in? Knappt 1 cm...
Vad hände under tiden du/ni låg inne på förlossningen? ??? Vadå hände?
Vilken/vilka var med under förlossningen?
Daniel, mamma var utanför operationssalen.
Tog du nåt smärtstillande? Hmm JA! Dom gjorde ju fasen kejsarsnitt...
Grät du? Oja.
Vad tyckte du var jobbigast? Att allt skedde så fort och oväntat, sen att det tog sån tid innan jag fick komma till Daniel och Elvin på BB...
Var du rädd för något? Att det skulle vara något fel på Elvin.
Hur lång tid tog det? Inte lång tid alls, någon timme från det att vi kom in...
Hur ser du på förlossningen idag? Psykiskt jobbig, känsligt...

Barnet

Vad blev det för kön? Pojke.
Hur mycket vägde barnet? 3585 g
Hur lång var barnet? 51 cm.
Hur mådde barnet?
Perfekt <3


Saknar ju magen för sjutton!

När jag var gravid tänkte jag hela tiden "Hur fan kan folk sakna tunga gravidmagen som bara är i vägen?!" fick ju höra att många mammor gjorde det.
Men nu förstår jag. JAG SAKNAR JU OCKSÅ DEN MAGEN! Rörelserna, den stora runda goa magen man aldrig tröttnade att titta och klappa på.

Närmast på "GISSA BEBIS"

Hade nästan glömt det! Vi körde ju "Gissa bebis" när Ärtan skulle komma!
Den enda som gissade rätt på datumet var Ola W! Proffsigt! Ja och någon Sara men han hade lite fusk och gissat på två datum.....
Men han hade fel på födelsevikt och längd.
Många gissade rätt på längden, men den som var närmast på vikten var Nathalie, som gissade på 3587 g! (Födelsevikten var 3585 g)
Se allas gissningar HÄR.

Hemma! n

Nu är vi äntligen hemma och jag är tillbaka här på bloggen. Kan inte utlova lika bra uppdatering så här första dagarna men bloggar när jag känner för det! Jag mår ju faktiskt bra utav att skriva :) Jag ska skriva en förlossningsberättelse även om det inte riktigt blev som vi tänkt.
Vi mår bra allihopa iallafall, jag har bara lite ont men det är inget problem, jag fick ju faktiskt en helt frisk och underbar son!
Jag har ingen lust att lägga ut bild direkt på bloggen men ni kan hitta bild på honom på http://www.lg.se/webbisar/ kolla bland de som föddes den 31/5. Agnes Åsberg och Daniel Othzén heter vi :D

Vecka 41 (40+0) BF+1

Nu är jag en dag "över tiden" egentligen kan man inte kalla det för över tiden men för mig känns det som jag gått över tiden två veckor typ. JAG VILLE JU ATT ÄRTAN SKA FYLLA ÅR I MAJ, kommer han verkligen hinna ut innan majs slut?!
För i övrigt börjar jag känna mig sjuk. Svinont i halsen och känner mig på gränsen till febrig, fel tidpunkt att bli sjuk känner jag.
Bjuder er på en mindre charmig bild på magen:
Jag börjar svullna opp i ansiktet, har hört att det blivit så för vissa ngn dag innan förlossning? Dubbelhakan var total igår alltså....

"Mensvärk"

Usch det känns som jag har mensvärk, sen har jag ont i nedre delen av ryggen... Ngt på G? Vet inte ryggont har jag iallafall haft länge nu. Går och duschar och ser om det blir bättre...! Aj...

Dagen är här.

Dagen som jag har räknat ner till i flera månaders tid är nu här. Beräknade födelsedatumet för lilla Ärtan.
Den 29 maj!
Nu tror jag ju inte att han kommer idag eftersom jag inte har några som helst känningar men det är endå en milstolpe. Jag kan inte fatta att dagen är här! Det känns som att det var igår jag fick det omtumlande beskedet att det låg en människa i min mage fast det är snart 8 månader sedan. Mer än ett HALVÅR sedan! HELT otroligt.
Jag har förändrats så enormt mycket på den här tiden.
Jag kommer ihåg när det var 100 dagar kvar och jag tyckte tiden hade gått fort men gick sakta, men nu då?! POFF sa det!
Kom ut nu älskade lilla du!

Känslig Agnes

Sitter här i min ensamhet och sprudlar och gråter av glädje om vart annat. Varför? Jag vet inte?! Jag ska bli mamma vilken dag som helst! Det måste vara därför. Jag längtar så otroligt. Finns det något vackrare och häftigare?
Har suttit och tänkt vad jag hade gjort dessa månader om jag inte hade varit gravid. Hur hade allt varit då? Tror inte alls jag hade varit lika mogen som jag är nu. Ja och nu menar jag inte att jag är super mega mogen, jag är ju trots allt bara snart 18 år, bara för man blir gravid så växer man inte opp poff pang så där, men jag har börja att tänka och se saker ur en helt annan vinkel än tidigare. Sen om jag ska vara ärlig, jag kommer ALDRIG växa upp helt och hållet, jag är lite omogen, det är Agnes.
Fast nog växer jag på mig allt. När jag ser tillexempel denna bild (var ca 13-14 år på bilden) så inser jag hur mycket jag förändrats de senaste åren, inte bara till utseendet utan som sagt, mitt sätt att tänka och se på livet... Där var jag en naiv skitunge som låtsades ha Sveriges bästa självförtroende för att slippa folk som tröck ner en men egentligen var hon helt vilsen och osäker, visste varken in eller ut.
Gamla Agnes.
Där, just den stunden hade jag nog aldrig kunnat gissa att jag skulle bli mamma en 4 år senare.

"Hur gammal är du?"

Idag på folkrace så kom två killar fram till mig i 10-12 års åldern och frågade rakt ut "Hur gammal är du?" och stirrade på min mage.
Förstod direkt att de inte var de som undrade, deras nyfikna morsa hade nog skickat stackrarna med tanke på hur de betedde sig.
Jag tyckte iallafall att det var en aning dålig stil då morsan lika gärna kunde kommit direkt till mig och frågat istället!
Jag svarade iallafall något i stil med "Frågar man en brutta något sånt?" och skrattade & skojade. Då frågade den ena "Är du 15?", "Nej jag är äldre", "Är du 16, 20, 30?", då blev jag irriterad, suckade och gick. Fast egentligen, det var dumt av mig att vara så otrevlig mot dessa små killar, förmodligen skiter dom fullständigt i egentligen hur gammal jag är, det e bara deras pinsamma morsa som skulle haft de otrevliga svaren.
Är det inte otroligt? Gör man som morsa så? Näe.... PINSAMT!

Det var förresten första gången någon nämnde min ålder och graviditeten . Annars har ingen kommenterat det, knappt har någon stirrat. Men ja, jag antar dock att det har pratats när inte jag hört men det skiter jag i, trevligt om man kan vara ett nöje för dom som inte har något bättre för sig.

Tröttnar ur

Nu börjar jag tröttna ur ordentligt.
-Att sova har jag glömt hur det känns. (ligger halvvaken hela nätterna)
-Ligga ner är bara att glömma, kommer inte upp igen plus att jag är så jävla instabil i mitt bäcken att det gör döont att ligga.
-Det är varmt och jag hatar varmt just nu. Det får gärna snöa och skit.
-Yr.
-Kan inte gå.
-Kissnödig varenda jäkla minut.
-Humörssvängningar så att det är nå otroligt.
-Att det är en trappa upp till mina rum gör livet till ett helvete.
JAG ORKAR INTE! KOM UT!

Vecka 40! (39+0)

Nu får det vara nog! KOM UT MIN ÄLSKADE LILLA ÄRTA!
Magen har faktiskt sjunkit iallafall...
Trött och sliten soffpotatis, jag gör inte annat än att sitta i soffan med myskläder & datorn i knät. Orkar inte. Det är ju skämmigt Agnes!

Drömtröjan.

Just nu känner jag att jag skulle vilja ha en tröja som såg ut ungefär så här:
Ni andra som är gravida känner nog igen er. Man är liksom inte viktig i en konversation något mer, det enda som är viktigt är magen och bebis....

Imorgon vecka 40

Imorgon går jag in i vecka 40.
Imorgon tror Daniel och Daniels pappa att Ärtan kommer.
Imorgon tror jag kommer vara en helt vanlig dag utan Ärta, för jag har inte en enda känning eller tecken på förlossning än.
KOM UUUUUUUUUUUUUUUUUT

Sen update

Oj vad sent först inlägget kom upp idag trots att jag varit vaken sedan halv 9 imorse! Har fixat massa med goodiebagarna på förmiddagen och drygat med Daniel som varit på världens dryghumör. Tror han knäppt miljoner mindre charmiga kort på mig nu. Något som  jag tyvärr inte tänker dela med mig av här i bloggen för då vågar ni inte komma hit igen.
Kan bjuda på dagens pappa och mammamage istället! :D Det börjar ta sig på Daniel, eller hur?