Det kunde man aldrig tro
Imorse när jag vaknade så var det första jag såg spjälsängen. Då slog det mig. Jag ska ha barn.. Nja inte riktigt det har jag nästan börjat förstå men något bara bubblade opp i mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det. Jag kunde aldrig gissa för ett år sedan att jag om ett år skulle ha en spjälsäng stå inne på mitt rum!
Om vi hade ställt frågan "Vad gör du om 3 år?" till en 15 årig Agnes så hade hon nog svarat något i stil med " Jag skulle köra folkrace hela sommrarna, åka rally hela vintrarna, åka på massa roadtrips med härliga kompisar, jag skulle vara ute varenda helg och festa eller sladda någon sunkig 740 med en snygg kille"
Men så blev det inte alls, och nu när jag sitter och tänker på det, så lockar allt det där inte lika mycket något mer. Okej, köra folkrace och åka rally tröttnar jag nog inte på, men festa och åka någons sunkiga 740 hela nätterna med en eller två cider i handen det känns barnsligt nu, det är inte jag något mer, haft den perioden redan och även om den blev kortvarig så räckte det för mig.
Nu är det dags att vända blad! Jag ska bli MAMMA! Jag ska få föda fram en människa jag och Daniel skapat. Jag ska få uppfostra denna människa och få se alla hans framsteg och baksteg. Kommer att få se honom växa upp och utveckla en helt egen personlighet. Jag tycker det låter helt underbart! Ser framemot det!
Och en fördel med att jag är så pass ung är ju att jag kommer få vara deaktig LÄNGE i min sons liv!
Gamla Agnes <--------------------------------------------------------->Nya agnes
KOMMENTARER
Trackback