Dessa två senaste dagar har varit tunga och oroliga. Det är nämligen så att något är knas med Elvin.

För ca en månad sedan började han bli knasig i magen, inte jättemycket men jag märkte förändringar. För ca en vecka sedan började hans matlust bli sämre. I torsdags natt så hade han väldigt ont i magen. Fredagen var som vanligt, men natten till lördagen hade han ont igen. På lördagen så var det knasigt i magen och det blev tre lösa blöjor, nätterna har efter det varit lugna men på dagarna har vi fått byta otrevliga blöjor och det har även kommit två kräkningar, en mindre och en större (den större igår kväll). Igår uppsökte vi läkare och han misstänker glutenallergi. Idag har vi tagit prover och nu bara väntar vi.

Allt jag hoppas är att det bara ska vara någon skitbakterie eller något virus. Jag vill INTE att det ska vara glutenallergi.

Skulle inte glutentestet visa något så ville läkaren gå vidare också vilket gör mig ännu mer orolig. Jag hatar den här väntan. Den tar hårt på mig. Jag vill bara att Elvin ska få ha det så bra som möjligt.

 

Inatt, idag och natten som kommer ska Elvin få vara hos Daniel som hanterar detta mycket bättre än mig. Han är lugnare. Vilket jag tror är bättre för Elvin eftersom han känner av mitt mående ganska snabbt.

 

Men gluten... Tänk vad jobbigt allt kommer bli. Det är ju fan gluten i ALLT.

 

Älskade, älskade unge, som att det inte räckte med astman <3

Uppdateringen suger här sen jag lämnade in min telefon. Den dog. Jag vill blogga mer efetrsom att jag älskar det, men med fel telefon cch begränsad tillgänglighet till dator hindrar mig.

Iallafall, jag mår dåligt, och bra, men För varje dag blir jag mer och mer införstådd i hur lyckligt lottad jag EGENTLIGEN är. Jag har Elvin. Nog för att jag hört att kärleken till ett barn är något speciellt, men så HÄR?? Jag är så glad. Jag kan göra allt för den här grabben. Jag vet inte vad jag hade gjort utan den här minimänniskan. Det som mer är underbart är att jag ser hur han lyser upp även andras liv, vi är några runt om som har haft det jobbigt stundtals pga olika anledningar. Elvin räddar oss, jag tror det fanns en mening men att han kom när han kom.

Han sprider även glädje på stan. När vi går och möter någon skiner han rätt som det är upp och säger "HEEEEJ" med världens leende och glittrande ögon. Gubben som kanske såg bitter ch trökig ut skiner upp minst lika mycket. Då blir man varm om hjärtat.

 

När jag ser på honom så ser jag hela världen.